Om att hålla matkurser

Hej på er!

Länge sedan sist igen. Det är full rulle kan man säga, och även hur jag försöker lämnar bloggen på en stackars sista plats. Men så är det, det kommer nog att bli en ändring snart. Jag har en massa roliga saker på gång just nu, har bland annat börjat på en företagarutbildning, har flera olika roliga projekt på gång och har dessutom haft vårens första kurs i Jakobstad. Jag är helt överväldigad över allting som händer just nu och får försöka komma ihåg att andas emellan och inte flyga iväg alltför fort. Men det känns så bra, jag är verkligen redo att jobba för det jag vill nu. En härlig känsla.

Men det jag ville berätta om idag är kursen jag hade förra veckan! 

Jag höll alltså en kurs med temat hälsosamma bakverk och efterrätter för Jakobstads Arbis där vi bakade utan gluten, socker och mjölk. Det var ett glatt gäng på 10 personer som dock upp och tillbringade kvällen tillsammans med mig. Vi hade jättekul, godsaker producerades på löpande band och sedan dukade vi upp till en fin och maffig kak- och efterrättsbuffé som vi mumsade i oss. På bilderna ser du en del av det vi lagade, bl.a. äppelmuffins, brownies, chokladkaka med kokosgrädde, bananplättar, raw chokladbollar, matig smoothie och blåbärsrawcake. Och ja, vi blev väldigt mätta och det lämnade en hel del över som deltagarna (och jag) fick ta med sig hem.

Jag har alltid haft väldigt svårt att prata inför publik, det har varit något jag hatat. Att stå i centrum har med andra ord inte varit min grej. När jag förra våren fick förfrågan om att hålla min första kurs såg jag hur mina fingrar svarade JA på mejlet, medan hela mitt inre ropade NEJ! Det var något jag ville göra, men jag kunde inte förstå hur jag skulle våga. Jag är typ den sista personen jag hade tänkt skulle hålla kurser i matlagning.. Men dit for mejlet och jag bestämde mig för att se det som en utmaning. Att bevisa för mig själv att jag klarar det. Blev till och med så att jag anmälde mig att ha en krus till. Ni anar inte hur mycket ångest och grubbel dessa två kurser orsakade. Jag ångrade mig säkert hundra gånger. Men jag klarade det!

Och nu efter att jag haft min tredje kurs inser jag att det här faktiskt är något jag tycker är väldigt kul. Jag märkte till och med att jag njöt av kvällen. Jag kände att jag var i mitt rätta element. Det ni, det är en ganska så ofattbar känsla! Visst darrade jag lite på rösten när vi började och jag presenterade mig, men det gick ändå betydligt bättre än de föregående gångerna. Övning ger färdighet heter det väl? Ännu kan jag självklart inte säga att jag känner mig helt bekväm med att prata inför folk, det är nog fortfarande något av det mest obekväma jag vet. Men jag vill verkligen bli bättre på det, och någon dag ska jag stå inför en stor publik och hålla en föreläsning om något jag brinner för och har kunskap om. Japp, nu var det sagt!

Men kort sagt, jag är stolt över mig själv och min prestation! Och jag är så glad över alla fina människor jag fått träffa hittills, det är ju ni och er uppmuntran och ivrighet som gör det så roligt! Tack för det.